KBT - behandling

Kognitiv beteendeterapi (KBT) har i forskningsstudier visat sig vara effektivt för en rad problemområden. Här kan du läsa mer om olika problem, och hur man kan behandla dem med hjälp av KBT


Behandlingsområden

 ◊ Fobier  ◊ Depression
 ◊ Socialfobi  ◊ Sömnproblem
 ◊ Paniksyndrom (med/utan agorafobi)  ◊ Stress & utbrändhet
 ◊ Hälsoångest (Hypokondri)  ◊ Relationsproblem
 ◊ Tvångssyndrom - OCD  ◊ Unga vuxna
 ◊ Generaliserat ångestsyndrom - GAD  ◊ Stöd till föräldrar
 ◊ Posttraumatiskt stressyndrom - PTSD  
   


Fobier

En fobi är en starkt överdriven rädsla för ett föremål eller en situation. Vanliga fobier gäller exempelvis djur (t.ex. ormar, spindlar, hundar), naturfenomen (t.ex. åska), blod, injektioner, trånga utrymmen (att åka hiss, att flyga mm). Man räknar med att hela 10% av Sveriges befolkning lider av någon slags fobi. Fobin kan bli handikappande och leda till att man undviker vissa saker eller situationer. Behandling med kognitiv beteendeterapi har visat sig vara mycket effektiv. Exponering för det man är rädd för och förändring av katastroftankar är viktiga inslag i behandlingen.

↑ upp


Social fobi

Vid social fobi känner man en stark rädsla för att bli bedömd och granskad av andra. Ofta är man rädd för att prata i grupp, att få kritik. Man kan vara rädd för att rodna, svettas, skaka etc. Därför undviker man krävande situationer som undervisning eller prestationer men också vardagssituationer som att äta eller dricka tillsammans med andra människor. Ofta undviker man därför en del sociala situationer, eller skapar "säkerhetsbeteenden", som man tar till för att situationen ska kännas bättre. Behandlingen sker via gradvis exponering, dvs att personen stegvis närmar sig det som väcker obehag.

↑ upp


Paniksyndrom med eller utan agorafobi (panikångest)

Paniksyndrom innebär att man får mycket intensiva attacker av oro/ångest med kroppsliga symptom som skapar en rädsla för att dö, att vara drabbad av allvarlig sjukdom. Paniksyndrom innebär att man får mycket intensiva attacker av oro/ångest med kroppsliga symptom som skapar en rädsla för att dö, att vara drabbad av allvarlig sjukdom, svimma, bli galen eller att tappa kontrollen. Agorafobi (torgskräck) innebär att man är rädd för allmänna platser som kan vara svåra att fly ifrån. Detta leder till undvikande av exempelvis folksamlingar, biosalonger, tunnelbana. svimma, bli galen eller tappa kontrollen.

De kroppsliga symptomen är hjärtklappning, darrning, tryck över bröstet, känsla av att inte få luft, svettning, yrsel etc. Eftersom de kroppsliga symptomen är så starka är det vanligt att personer med panikattacker söker upp sjukhusens akutmottagningar. Det är vanligt att man undviker situationer och platser för att man är rädd för att få nya panikattacker. Det är t ex vanligt att paniksyndrom är kombinerat med agorafobi.

Vid paniksyndrom är exponering (att gradvis utsätta sig för situationer man är känner obehag inför) en viktig behandlingsstrategi.

↑ upp


Hälsoångest (hypokondri)

Hypokondri eller hälsoångest skulle kunna beskrivas som en sjuklig rädsla för sjukdomar. Personen är helt övertygad om att ha olika sjukdomar som kan komma att leda till döden och lider därför av stark ångest. En person som lider av hypokondri försöker förhindra ett eventuellt sjukdomsförlopp genom att ständigt kontrollera sig själv, läsa om sjukdomar, söka läkare o.s.v. vilket gör att olika sjukdomar alltid finns i tankarna och ångesten ökar. Behandling med kognitiv-beteendeterapi har visat sig vara mycket effektiv.

↑ upp


Tvångssyndrom - OCD

Tvångssyndrom består av tvångstankar och olika tvångshandlingar. Tvångshandlingarna kallas även för ritualer och har som funktion att neutralisera oönskade och påträngande tvångstankar. Ett vanligt tvångsproblem är tvångsmässigt tvättande eller kontrollerande. Tvånget kretsar ständigt kring risken att bli "smittad" eller att åsamka skada mot sig själv eller andra.

Behandling för tvångssyndrom innebär främst exponering med responsprevention, vilket innebär att man precis som vid fobier gradvis får exponera sig (närma sig det man är rädd för) samtidigt som man inte utför några av sina ritualer.

↑ upp


Generaliserat ångestsyndrom - GAD

Generaliserat ångestsyndrom utmärks av att personen känner överdriven oro inför en mängd olika livsområden som ekonomi, arbete, hälsa och familj. Till skillnad mot panikångest kommer ångesten inte i attacker och den är heller inte kopplad till en specifik situation som vid fobi. Istället är oron mer ihållande. Vidare kan man ha oro för sin egen oro och vad den kan leda till såsom att tappa kontrollen, bli galen, bli illa omtyckt mm.

Behandlingen innehåller metoder som bygger på att tidigt hitta faktorer som sätter igång oron, att exponera sig för tankar och situationer samt att hitta alternativ till oron.

↑ upp


Posttraumatisk stressyndrom - PTSD

Personer som utsätts för svåra upplevelser som krig, rån, våldtäkt, är med om en olycka eller en nära anhörigs död kan drabbas av starka ångestreaktioner. Följden kan bli att händelsen ständigt återkommer i tankar, drömmar eller väcks till liv av minsta påminnelse. Personen försöker då ofta undvika allt som påminner om den svåra upplevelsen.

Posttraumatiskt stressyndrom behandlas genom att personen går igenom minnena av den traumatiska händelsen till dess att ångesten klingar av. Dessutom jobbar man med hur den svåra händelsen har påverkat den egna grundsynen på livet i allmänhet, sig själv och andra, och med att minska undvikanden i vardagslivet.

↑ upp


Depression 

När man är deprimerad så upplever man stark nedstämdhet, man förlorar energi och intresse för vardagliga aktiviteter, tänker negativt om det mesta i tillvaron, upplever meningslöshetskänsla, ser ingen framtid och upplever sig som värdelös.

Det är vanligt att depressioner uppkommer i samband med en förlust eller en tydlig förändring av livssituationen, ex. vid en nära anhörigs bortgång, vid skilsmässa/separation, om man förlorar sitt arbete eller får försämrad hälsa. Depressioner kan även komma efter svårare infektioner eller överbelastning.

En viktig del i behandlingen är att bryta personens inaktivitet. Detta sker genom att man hjälper personens att gradvis komma igång med aktiviteter. Genom att personen är mer aktiv i vardagen påverkas även sinnesstämning och självkänslan i positiv riktning. Man arbetar också med att ifrågasätta och förändra personens förhållningssätt till sina tankar.

↑ upp


Sömnproblem 

Sömnstörningar är vanliga bland befolkningen i vårt land. Det är helt normalt att sova sämre under kortare perioder. Om sömnbesvären däremot håller i sig en längre tid bör man söka hjälp. Forskningen har visat att KBT-behandling är mer effektiv än sömnmedel på sikt, och dessutom slipper man de tillväjningseffekter som medicineringen ger.

Behandlingen innebär att man får registrera sina sömnvanor i en sömndagbok. Dagboken är ett viktigt redskap för att analysera problemet och för att få hjälp att ändra sömnvanorna. Det vi arbetar med handlar om att reglera tider för sänggående och uppstigande, minska oro kring sömnen och att lära sig tekniker för avspänning. Vidare gör vi en analys av din livssituation och hjälper dig minska stress/oro samt att öka positiva aktiviteter.

↑ upp


Stress och utbrändhet

Stress och utmattning

Stress och utmattning har ökat kraftigt i Sverige sedan slutet av 90-talet. Många människor upplever problem med hög arbetsbelastning och med att inte kunna koppla av på fritiden. Många upplever också konfliktfyllda krav mellan arbete, familj och fritid. Omfattande vetenskaplig forskning har visat att vår livsstil är oerhört viktigt. Ohälsosam livsstil ökar risken betydligt för olika sjukdomar som t.ex. hjärt- och kärlsjukdom, diabetes och utbrändhet. Ohälsosam livsstil leder inte bara till ohälsa och lägre livskvalitet, det ökar risken betydligt för att dö i förtid. Över hälften av dödsfallen i västvärlden är relaterade till hjärt- och kärlsjukdom vilket i sin tur har mycket högt samband med ohälsosam livsstil. Hälsosam livsstil ger däremot mycket bra förutsättningar för goda prestationer, välmående, god hälsa och ett långt liv med hög livskvalitet.

Pågående processer av vardaglig stress & utmattning under en längre tid ökar risken att man drabbas av mer ihållande besvär, eller av en stressrelaterad utmattning/utbrändhet. Vanliga symptom på utmattning är nedstämdhet, sömnstörning, stark trötthet, koncentrationssvårigheter och ångest.

↑ upp


Relationsproblem

Alla nära relationer till andra människor och alla familjer stöter på problem och hinder av olika slag. Det är naturliga inslag i en kärleksrelation och en familjs liv. Ibland kan problemen och hindren bli så svårhanterliga att man kan behöva få hjälp av expertis. Oftast är det en framkomlig väg att förbättra kommunikationen och förmågan att hantera konflikter, samt att öka förståelsen och acceptansen för den andre. Det är ofta betydelsefullt att identifiera gemensamma värderingar och komma fram till mål som ligger i allas intressen, för att sedan systematiskt sträva efter att nå dessa. Ibland kan en terapeut/coach behövas för att lyckas med det.

↑ upp


Arbetslivsinriktad rehabilitering (individuellt)

Det primära målet är att individen återgår och långsiktigt fungerar i arbete. För detta krävs vanligtvis att individens prestationsförmåga, självförtroende, stresshanteringsförmåga samt psykiska och fysiska hälsa ökar. I rehabiliteringen uppnås detta genom att personen utvecklar en hälsoinriktad livsstil, tränar upp sitt självförtroende och sin stresshanteringsförmåga. För de allra flesta är det svårt att klara av detta på egen hand, speciellt om man varit sjukskriven en längre tid. Då kan det vara helt avgörande att få professionell hjälp. Rehabiliteringstjänsten innebär samarbete med arbetsgivare, sjukskrivande läkare och Försäkringskassan. Rehabiliteringen börjar med en bedömning och analys som tar 3 sessioner á 45 minuter. Sedan läggs rehabiliteringen upp (avseende antal träffar, tidsomfattning, innehåll, samarbete med andra parter som är delaktiga i rehabiliteringen, mm), i samråd med klienten och rehabiliteringsfinansiären/-erna.

↑ upp


Unga vuxna

Är ofta personer mellan åldrarna 15-24 som befinner i en fas i livet då många gånger en del avgörande beslut måste fattas. Beslut om ens framtida karriär, krav på att hitta ett arbete och försörja sig själv, att vilja bli alltmer självständig genom att skaffa en egen bostad och flytta hemifrån, tveksamhet inför att flytta ihop med en partner... är några områden som kan leda till ihållande oro och ångest. I en terapi kan den unga vuxna personen vägledas och att lära sig att ställa rimliga krav på sig själv, att lära sig prioritera och planera genom att fokusera alltmer på det som känns mest värdefullt i nuläget.

↑ upp


Stöd till föräldrar

Att vara förälder är krävande och ibland behöver man stöd och hjälp i sitt föräldraskap. Att hantera vardagliga rutiner i hemmet kan exempelvis handla om tonåringens sömnrutiner, datoranvändning, samt läxläsning. Dessa situationer kan ofta leda till slitsam och meningslöst tjat och konflikter som ingen i familjen mår bra utav. Som förälder kan man också oroa sig för att ens tonåring; har bristande självkänsla, är orolig och osäker, är rädd för att lämna hemmet. Analyser av konkreta vardagliga konfliktsituationer i familjen kan hjälpa föräldrarna till att kunna förstå grunden till problembeteenden och utforma strategier som kan vara till hjälp.

↑ upp